![\"\"](\"https:\/\/www.waterchain.eu\/wp-content\/uploads\/2018\/05\/pilot-areas-new2.jpg\")
<\/a>\nOpen interactive map in new window<\/a><\/p>\n
\n
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\tEura \u00e5 (Eurajoki), Finland\t\t\t<\/h3>\n\t\t\n\t\t\n\t\t\t
\nEurajoki \u00e4r en 52 kilometer l\u00e5ng \u00e5 i sydv\u00e4stra Finland. Den rinner upp isj\u00f6n Pyh\u00e4j\u00e4rvi (i kommunerna Eura, S\u00e4kyl\u00e4 och P\u00f6yty\u00e4) och flyter genom Euras och Eurajokis kommuner till Bottenhavet. Dess sammanlagda avrinningsomr\u00e5de \u00e4r 1335 km\u00b2, vilket ocks\u00e5 omfattar tv\u00e5 stora \u00e5ar Yl\u00e4neenjoki och Pyh\u00e4joki, som b\u00e5da rinner ut i Pyh\u00e4j\u00e4rvi. Den st\u00f6rsta bifl\u00f6det till Eura \u00e5 \u00e4r \u00e5n K\u00f6yli\u00f6njoki som rinner fr\u00e5n K\u00f6yli\u00f6nj\u00e4rvi-sj\u00f6n.<\/p>\nN\u00e4stan 80% av marken i pilotomr\u00e5det best\u00e5r av jordbruksmark och skog. Mindre omr\u00e5den av stadsbebyggelse ligger n\u00e4ra Pyh\u00e4j\u00e4rvi-sj\u00f6n och K\u00f6yli\u00f6nj\u00e4rvi-sj\u00f6n, och i kommunen Eurajoki n\u00e4ra Eura\u00e5ns mynningspunkt i \u00d6stersj\u00f6n.<\/p>\n
N\u00e4rsalter:<\/strong>
\nPunktk\u00e4llor omfattar avloppsreningsverk, industrier, torvproduktionsanl\u00e4ggningar och en avfallsbehandlingsanl\u00e4ggning. Huvuddelen av belastningen utg\u00f6rs avdiffusa utsl\u00e4pp fr\u00e5n intensivt jordbruk och djurh\u00e5llning, torvjord, spridning av g\u00f6dsel p\u00e5n\u00e5kermark, h\u00f6gt fosforinneh\u00e5ll i \u00e5kerjord etc.<\/p>\nFarliga \u00e4mnen:<\/strong>
\nP\u00e5 grund av brist p\u00e5 data om farliga \u00e4mnen unders\u00f6ktesm\u00f6jliga punktk\u00e4llorna. Kartl\u00e4ggningen av de m\u00f6jliga punktk\u00e4llorna baserat p\u00e5 verksamhetsomr\u00e5den och milj\u00f6tillst\u00e5nd hittades totalt 30 punktk\u00e4llor, utg\u00e5ende avloppsvatten fr\u00e5n 2 avloppsreningsverk, 18 sm\u00e5 och medelstora f\u00f6retag inklusive \u00e5tervinningscenter och pappersbruk samt 3 fritidsanl\u00e4ggningar och 7 bensinstationer.<\/p>\nDe fr\u00e4msta m\u00f6jliga k\u00e4llorna till farliga \u00e4mnen \u00e4r dagvatten som kan inneh\u00e5llaalkylfenoler, ftalater, polybromerade difenyletrar (PBDE), jordbruksverksamhet (pesticider) och bisfenol A (BPA). BPAanv\u00e4nds i ett pappersbruk bel\u00e4get vid Eura \u00e5omr\u00e5det som tillverkar v\u00e4rmek\u00e4nsligt kvittopapper. N\u00e4r det anv\u00e4nds i v\u00e4rmek\u00e4nsligt papper, f\u00f6rekommer BPA i fri form (dvs i icke-polymeriserad form) vilken sannolikt \u00e4r mer tillg\u00e4nglig f\u00f6r exponering \u00e4n BPA polymeriserad i harts eller plast.<\/p>\n
Exempel p\u00e5 WaterChain-aktiviteter:<\/strong><\/p>\nAtt bygga ett litet fosforfilter<\/a><\/p>\nF\u00f6r v\u00e5rt hav<\/a> 2017 och 2018<\/p>\nRock the Baltic Sea<\/a><\/p>\nFestivalarrang\u00f6rer<\/a>: Hur f\u00e5r jag med vatten- och milj\u00f6skyddsfr\u00e5gor?<\/p>\nBaltic Sea Savers<\/a><\/p>\nLet\u2019s Do It!<\/a><\/p>\n\t\t<\/div>\n\n\t\t<\/p>\n
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\tAura \u00e5 (Aurajoki), Finland\t\t\t<\/h3>\n\t\t\n\t\t\n\t\t\t
\nAurajoki \u00e4r en 70 kilometer l\u00e5ng \u00e5 i sydv\u00e4stra Finland. Den rinner upp ik\u00e4llorn vid Orip\u00e4\u00e4\u00e5sen och rinner genom kommunerna Orip\u00e4\u00e4, P\u00f6yty\u00e4, Aura, Lieto, Kaarina och \u00c5bo. Aurajoki mynner i Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet vid \u00c5bo. Dess totala upptagningsomr\u00e5de \u00e4r 873,4 km\u00b2. Avrinningsomr\u00e5det omfattar Aurajoki huvudstr\u00f6m samten medelstor \u00e5 och tre mindre \u00e5ar som mynnar i huvudstr\u00f6mmeni. Det finns totalt 27 forsar inom avrinningsomr\u00e5det f\u00f6r Aurajoki och tv\u00e5 uppd\u00e4mda reservoarer f\u00f6r dricksvatten\u00e4ndam\u00e5l. I avrinningsomr\u00e5det ing\u00e5r endast en sj\u00f6, Savoj\u00e4rvi (1,1 km\u00b2) i Kurjenrahkas nationalpark i P\u00f6yty\u00e4.<\/p>\nSt\u00f6rsta delen av avrinningsomr\u00e5det \u00e4r t\u00e4ckt av skogar. N\u00e4stan 40% av avrinningsomr\u00e5det best\u00e5r av jordbruksmark. vrinningsomr\u00e5det \u00e4r relativt glest befolkat. Den st\u00f6rsta stadsbebyggelsen \u00e5terfinns i \u00c5bo stad med 189 000 inv\u00e5nare. Det finns ingen omfattandetung industri i avrinningsomr\u00e5det. Det finns dock n\u00e5gra mindre omr\u00e5den med sm\u00e5industrin.<\/p>\n
N\u00e4rsalter:<\/strong>
\nMindre kommunala avloppsreningsverk som tidigare drivits inom avrinningsomr\u00e5det Aurajoki har st\u00e4ngts och avloppsvatten omdirigeras till ett centralt reningsverk i \u00c5bo stad. Det renade avloppsvattnet sl\u00e4pps ut i Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet utanf\u00f6r \u00c5bo. Den viktigaste k\u00e4llan till n\u00e4rsalteri Aurajoki \u00e4r diffus belastning fr\u00e5n jordbruket. Dessutom bidrar enskilda avlopp, skogsbruk och dagvatten till den diffusa belastningen.<\/p>\nFarliga \u00e4mnen:<\/strong>
\nDet finns bara en punktk\u00e4lla inom Aura\u00e5ns-avrinningsomr\u00e5d som \u00e4r redovisat i det nationella (VAHTI) -registret \u00f6ver punktbelastningsk\u00e4llor. Denna punktk\u00e4lla \u00e4r ett metallytbehandlingsf\u00f6retag med en fabrik i \u00c5bo stad och en i Aura kommun.<\/p>\nDet finns en mycket begr\u00e4nsad m\u00e4ngd vetenskapliga data tillg\u00e4nglig om diffus belastning av farliga \u00e4mnen i Aura\u00e5nsavrinningsomr\u00e5de.<\/p>\n
Exempel p\u00e5 WaterChain-aktiviteter:<\/strong><\/p>\nFosforf\u00e4llning i sm\u00e5 diken med mycket fosfor<\/a><\/p>\nSelecting the load reduction method for my field<\/a><\/p>\n\t\t<\/div>\n\n\t\t<\/p>\n
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\u00c5land Water drinking water catchment area, Finland\t\t\t<\/h3>\n\t\t\n\t\t\n\t\t\t
\nPilotomr\u00e5det p\u00e5 \u00c5land best\u00e5r av tre sj\u00f6ar: Dalkarby tr\u00e4sk (0,167 km2), L\u00e5ngsj\u00f6n (1,43 km2) och Markusb\u00f6lefj\u00e4rden (1,56 km2). Dalkarby tr\u00e4sk ligger i kommunen Jomala, L\u00e5ngsj\u00f6n i Jomala och Finstr\u00f6m och Markusb\u00f6lefj\u00e4rden i Finstr\u00f6ms kommun. De totala avrinningsomr\u00e5dena f\u00f6r dessa sj\u00f6ar \u00e4r 3,62 km\u00b2, 17,12 km\u00b2 respektive 12,21 km2.<\/p>\nSj\u00f6n Dalkarby tr\u00e4sk har ett tillfl\u00f6de fr\u00e5n n\u00e5gra diken runt sj\u00f6n. Sj\u00f6n \u00e4r omgiven av jordbruksmark, ett berg och skog, samt \u00c5lands Vattens vattenverk, en idrottsarena och sm\u00e5 bos\u00e4ttningar. Sj\u00f6n L\u00e5ngsj\u00f6n har ett tillfl\u00f6de genom ett par sm\u00e5 sj\u00f6ar och flera diken runt sj\u00f6n. Sj\u00f6n \u00e4r omgiven av jordbruksmark, skogar och sm\u00e5 bos\u00e4ttningar. Markusb\u00f6lefj\u00e4rden har ett infl\u00f6de genom flera sm\u00e5 sj\u00f6ar och flera diken runt sj\u00f6n. Sj\u00f6n \u00e4r omgiven av jordbruksmark, skogar och sm\u00e5 bos\u00e4ttningar.<\/p>\n
N\u00e4rsalter:<\/strong>
\nInga punktk\u00e4llor har identifierad f\u00f6r n\u00e5gon av de tre sj\u00f6arna. Den st\u00f6rsta k\u00e4llan till n\u00e4rsalter \u00e4r diffus belastning fr\u00e5n jordbruket. Dessutom bidrar spill- och avloppsvatten fr\u00e5n bost\u00e4der, skogsbruk och dagvatten till den diffusa belastningen.<\/p>\nFarliga \u00e4mnen:<\/strong>
\nInga punktk\u00e4llor har identifierad f\u00f6r n\u00e5gon av de tre sj\u00f6arna. De fr\u00e4msta m\u00f6jliga k\u00e4llorna till farliga \u00e4mnen \u00e4r jordbruk, skogsbruk, en idrottsarena och spridd bebyggelse.<\/p>\nExempel p\u00e5 WaterChain-aktiviteter:<\/strong><\/p>\nVattenverk:<\/a> Rent dricksvatten till alla<\/p>\nRock the Baltic Sea<\/a><\/p>\nFestivalarrang\u00f6rer:<\/a> Hur f\u00e5r jag med vatten- och milj\u00f6skyddsfr\u00e5gor?<\/p>\n\t\t<\/div>\n\n\t\t<\/p>\n
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\tTallinns dricksvattent\u00e4kt, Estland\t\t\t<\/h3>\n\t\t\n\t\t\n\t\t\t
\nPilotomr\u00e5det i norra Estland best\u00e5r av tv\u00e5 stora \u00e5ar: Den 105 kilometer l\u00e5nga Pirita\u00e5n och den 99 kilometer l\u00e5nga J\u00e4gala\u00e5n. St\u00f6rsta kommunerna i omr\u00e5det \u00e4r Tallinn, Kose, Rae och J\u00f5el\u00e4htme. Pirita\u00e5n rinner upp iPususoo sumpmarkoch J\u00e4gala\u00e5n rinner upp fr\u00e5n h\u00f6jderna i Pandivere. B\u00e5de Pirita\u00e5n och J\u00e4gala\u00e5n mynner i \u00d6stersj\u00f6n men en konstgjord kanal f\u00f6rbinder dem med \u00dclemistesj\u00f6n som \u00e4r Tallinns r\u00e5vattent\u00e4kt.<\/p>\nDet totala avrinningsomr\u00e5det f\u00f6r Tallinns vattent\u00e4kt \u00e4r ca 2552 km\u00b2, och best\u00e5r av tre floder (Pirita, J\u00e4gala och Soodla) som \u00e4r f\u00f6rbundna genom konstgjorda kanaler och sammanl\u00e4nkade reservoarer. En liten m\u00e4ngd vatten fr\u00e5n floderna i avrinningsomr\u00e5det leds till \u00dclemistesj\u00f6n, varifr\u00e5n det pumpas till ett vattenverk f\u00f6r det behandling till dricksvatten. Det mesta av vattnet fr\u00e5n \u00e5arna rinner direkt ut i \u00d6stersj\u00f6n.<\/p>\n
En tredjedel av arean \u00e4r t\u00e4ckt av jordbruksmark ochskogs- samt naturomr\u00e5den utg\u00f6r 48%. Den vanligaste marktypen i pilotomr\u00e5det \u00e4r sand och lera. N\u00e4stan en tredjedel av omr\u00e5det \u00e4r t\u00e4ckt av torvjord. Det finns m\u00e5nga bondg\u00e5rdar i pilotomr\u00e5det och den ber\u00e4knade \u00e5rliga belastningen fr\u00e5n djur \u00e4r 1225 ton kv\u00e4ve per \u00e5r och 360 ton fosfor per \u00e5r. N\u00e4stan tre procent av avrinningsomr\u00e5det \u00e4r stadsbebyggelse med \u00f6ver 50 000 inv\u00e5nare tillsammmans. Estlands huvudstad Tallinn med cirka 450 000 inv\u00e5nare ligger n\u00e4ra avrinningsomr\u00e5det. Det finns inga stora industrier inom avrinningsomr\u00e5det.<\/p>\n
N\u00e4rsalter:<\/strong>
\nPunktk\u00e4llor \u00e4r bland annat reningsverk, torvproduktion och stenbrott. Den huvudsakliga k\u00e4llan till n\u00e4rsalter (fr\u00e4mst kv\u00e4ve) \u00e4r diffus f\u00f6rorening fr\u00e5n jordbruk, skogsbruk och torvjord. De \u00e5rliga, genomsnittliga koncentrationerna av fosfor i m\u00e4tpunkterna ligger l\u00e4gre \u00e4n de nationella tr\u00f6skelv\u00e4rdena.<\/p>\nFarliga \u00e4mnen:<\/strong>
\nP\u00e5 grund av brist p\u00e5 data om farliga \u00e4mnen s\u00e5 unders\u00f6ktes m\u00f6jliga punktk\u00e4llor i avrinningsomr\u00e5det. Kartl\u00e4ggningen gav information om 40 punktk\u00e4llor baserat p\u00e5 olikaverksamhetsomr\u00e5den och milj\u00f6tillst\u00e5nd: sm\u00e5 och medelstora f\u00f6retag och 12 sm\u00e5 reningsverk.<\/p>\nDe fr\u00e4msta m\u00f6jliga k\u00e4llorna till farliga \u00e4mnen \u00e4r dagvatten (inneh\u00e5llande farliga \u00e4mnen, inkl. alkylfenoler, ftalater, PBDE (flamskyddsmedel) och jordbruk (pesticider).<\/p>\n
Exempel p\u00e5 WaterChain-aktiviteter:<\/strong><\/p>\nBeslutsfattare<\/a>: Modellering av infl\u00f6det av n\u00e4rsalter till \u00d6stersj\u00f6n<\/p>\nKartl\u00e4ggning av farliga \u00e4mnen med hj\u00e4lp av passiv provtagning<\/a><\/p>\nUtst\u00e4llning om bek\u00e4mpningsmedel (eng. Pesticides)<\/a><\/p>\nLet’s Do It<\/a><\/p>\n\t\t<\/div>\n\n\t\t<\/p>\n
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\tDaugavafloden, Lettland\t\t\t<\/h3>\n\t\t\n\t\t\n\t\t\t
\nDaugava \u00e4r en 1020 kilometer l\u00e5ng flod som kommer fr\u00e5n Valdaih\u00f6\u00f6jderna i Ryssland och flyter genom fyra lettiska kommuner i flodens l\u00e4gre omr\u00e5den: Ogre, Ikskile, Stopini och Salaspils. Floden mynnar i Rigabukten.<\/p>\nDet totala avrinningsomr\u00e5det \u00e4r cirka 87 900 km\u00b2 och tar upp en fj\u00e4rdedele av Lettlands yta. Tre stora vattenkraftsdammar har byggts i floden. I de nedre delarna ing\u00e5r avrinningsomr\u00e5det en rad av sj\u00f6ar (Lielais Baltezers, Mazais Baltezers, Juglas, Kisezers) som \u00e4r anslutna till floden via sammankopplade kanaler. Flera avloppsreningsverk ligger i detta omr\u00e5de: \u0100da\u017ei, Carnikava och Vanga\u017ei. Reningsverken sl\u00e4pper ut det renade avloppsvattnet i Gaujafloden, som sedan rinner ut i \u00d6stersj\u00f6n. Rigas tekniska h\u00f6gskola (RTU) har en pilotanl\u00e4ggning vid \u0100da\u017ei kommuns avloppsreningsverk.<\/p>\n
Avrinningsomr\u00e5det i Daugavas nedre del anv\u00e4nds f\u00f6r jordbruk (ca 20%) samt skogsbruk (ca 20%). Omkring 50% av avrinningen \u00e4r stadsomr\u00e5den – staden Riga, staden Ogre och staden Ikskile.Det totala avrinningsomr\u00e5det \u00e4r cirka 87 900 km\u00b2 och tar upp en fj\u00e4rdedele av Lettlands yta. Tre stora vattenkraftsdammar har byggts i floden. I de nedre delarna ing\u00e5r avrinningsomr\u00e5det en rad av sj\u00f6ar (Lielais Baltezers, Mazais Baltezers, Juglas, Kisezers) som \u00e4r anslutna till floden via sammankopplade kanaler. Flera avloppsreningsverk ligger i detta omr\u00e5de: \u0100da\u017ei, Carnikava och Vanga\u017ei. Reningsverken sl\u00e4pper ut det renade avloppsvattnet i Gaujafloden, som sedan rinner ut i \u00d6stersj\u00f6n. Rigas tekniska h\u00f6gskola (RTU) har en pilotanl\u00e4ggning vid \u0100da\u017ei kommuns avloppsreningsverk.<\/p>\n
Avrinningsomr\u00e5det i Daugavas nedre del anv\u00e4nds f\u00f6r jordbruk (ca 20%) samt skogsbruk (ca 20%). Omkring 50% av avrinningen \u00e4r stadsomr\u00e5den – staden Riga, staden Ogre och staden Ikskile.<\/p>\n
N\u00e4rsalter:<\/strong>
\nPunktk\u00e4llorna inkluderar ett reningsverk vid Mazais Baltezerssj\u00f6n, en del industrier i stadsomr\u00e5dena, samt flera gris- eller mj\u00f6lkg\u00e5rdar. Den diffusa belastningen av n\u00e4rsalter kommer fr\u00e5n intensivt jordbruk och djuruppf\u00f6dning, liksom i form av avrinning fr\u00e5n stadsomr\u00e5dena.<\/p>\nFarliga \u00e4mnen:<\/strong>
\nP\u00e5 grund av brist p\u00e5 data om farliga \u00e4mnen kan de m\u00f6jliga punktk\u00e4llorna inte identifieras.<\/p>\nExempel p\u00e5 WaterChain-aktiviteter:<\/strong><\/p>\nRening av n\u00e4rsalter i avloppsreningsverk<\/a><\/p>\nLettisk sommarskola<\/a><\/p>\n\t\t<\/div>\n\n\t\t<\/p>\n
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\tFyris\u00e5n, Sverige\t\t\t<\/h3>\n\t\t\n\t\t\n\t\t\t
\nFyris \u00e4r en 80 kilometer l\u00e5ng flod i syd\u00f6stra Sverige. Floden rinner upp i sj\u00f6n Rastsj\u00f6n och mynnar i M\u00e4laren vid Flottsund s\u00f6der om Uppsala. M\u00e4larens utlopp \u00e4ri \u00d6stersj\u00f6n.<\/p>\nDet totala avrinningsomr\u00e5det f\u00f6r Fyris\u00e5n \u00e4r ca 2 000 km\u00b2 och omfattar delar av kommunerna Knivsta, Tierp, Uppsala och \u00d6sthammar. Fyris\u00e5n har flera bifl\u00f6den: Vattholma\u00e5n, Vendel\u00e5n, Bj\u00f6rklinge\u00e5n, Jumkils\u00e5n och S\u00e4vja\u00e5n med sina bifl\u00f6den Funbo\u00e5n och Stor\u00e5n. Omr\u00e5det \u00e4r t\u00e4ckt till 60% av skog, 32% av jordbruksmark, 4% av v\u00e5tmarker, 2% av stadsomr\u00e5den och 2% av sj\u00f6ar.<\/p>\n
N\u00e4rsalter:<\/strong>
\nPunktutsl\u00e4pp kommer fr\u00e5n ett stort och elva mindre avloppsreningsverk med gr\u00e4nsv\u00e4rden p\u00e5 0,3-0,5 mgP \/ L och 10 mgN \/ L f\u00f6r det stora reningsverket i Uppsala. Det finns ocks\u00e5 diffusa utsl\u00e4pp fr\u00e5n jordbruket, dagvattnet i st\u00e4derna, atmosf\u00e4risk kv\u00e4vedeposition och enskilda avlopp.<\/p>\nFarliga \u00e4mnen:<\/strong>
\nUtsl\u00e4pp fr\u00e5n ett stort och elva mindre avloppsreningsverk. M\u00e5nga industrier \u00e4r eller har funnits i Fyris\u00e5ns avrinningsomr\u00e5de: l\u00e4kemedelsindustri, livsmedels- och dryckesindustri, gruv- och metallindustri, tegelindustri och porslinsindustri. Perfluorerade alkylerade \u00e4mnen (PFAS) har anv\u00e4nts i brand\u00f6vningar p\u00e5 flygf\u00e4ltet och sl\u00e4pps fortfarande ut i form av en punktk\u00e4lla till avloppsvatten, grundvatten och Fyris\u00e5n trots att anv\u00e4ndningen upph\u00f6rt.<\/p>\nExempel p\u00e5 WaterChain-aktiviteter:<\/strong><\/p>\n
\nEurajoki \u00e4r en 52 kilometer l\u00e5ng \u00e5 i sydv\u00e4stra Finland. Den rinner upp isj\u00f6n Pyh\u00e4j\u00e4rvi (i kommunerna Eura, S\u00e4kyl\u00e4 och P\u00f6yty\u00e4) och flyter genom Euras och Eurajokis kommuner till Bottenhavet. Dess sammanlagda avrinningsomr\u00e5de \u00e4r 1335 km\u00b2, vilket ocks\u00e5 omfattar tv\u00e5 stora \u00e5ar Yl\u00e4neenjoki och Pyh\u00e4joki, som b\u00e5da rinner ut i Pyh\u00e4j\u00e4rvi. Den st\u00f6rsta bifl\u00f6det till Eura \u00e5 \u00e4r \u00e5n K\u00f6yli\u00f6njoki som rinner fr\u00e5n K\u00f6yli\u00f6nj\u00e4rvi-sj\u00f6n.<\/p>\n
N\u00e4stan 80% av marken i pilotomr\u00e5det best\u00e5r av jordbruksmark och skog. Mindre omr\u00e5den av stadsbebyggelse ligger n\u00e4ra Pyh\u00e4j\u00e4rvi-sj\u00f6n och K\u00f6yli\u00f6nj\u00e4rvi-sj\u00f6n, och i kommunen Eurajoki n\u00e4ra Eura\u00e5ns mynningspunkt i \u00d6stersj\u00f6n.<\/p>\n
N\u00e4rsalter:<\/strong> Farliga \u00e4mnen:<\/strong> De fr\u00e4msta m\u00f6jliga k\u00e4llorna till farliga \u00e4mnen \u00e4r dagvatten som kan inneh\u00e5llaalkylfenoler, ftalater, polybromerade difenyletrar (PBDE), jordbruksverksamhet (pesticider) och bisfenol A (BPA). BPAanv\u00e4nds i ett pappersbruk bel\u00e4get vid Eura \u00e5omr\u00e5det som tillverkar v\u00e4rmek\u00e4nsligt kvittopapper. N\u00e4r det anv\u00e4nds i v\u00e4rmek\u00e4nsligt papper, f\u00f6rekommer BPA i fri form (dvs i icke-polymeriserad form) vilken sannolikt \u00e4r mer tillg\u00e4nglig f\u00f6r exponering \u00e4n BPA polymeriserad i harts eller plast.<\/p>\n Exempel p\u00e5 WaterChain-aktiviteter:<\/strong><\/p>\n Att bygga ett litet fosforfilter<\/a><\/p>\n F\u00f6r v\u00e5rt hav<\/a> 2017 och 2018<\/p>\n Rock the Baltic Sea<\/a><\/p>\n Festivalarrang\u00f6rer<\/a>: Hur f\u00e5r jag med vatten- och milj\u00f6skyddsfr\u00e5gor?<\/p>\n Baltic Sea Savers<\/a><\/p>\n Let\u2019s Do It!<\/a><\/p>\n \t\t<\/div>\n\n\t\t<\/p>\n \n\t\t\t\t\t St\u00f6rsta delen av avrinningsomr\u00e5det \u00e4r t\u00e4ckt av skogar. N\u00e4stan 40% av avrinningsomr\u00e5det best\u00e5r av jordbruksmark. vrinningsomr\u00e5det \u00e4r relativt glest befolkat. Den st\u00f6rsta stadsbebyggelsen \u00e5terfinns i \u00c5bo stad med 189 000 inv\u00e5nare. Det finns ingen omfattandetung industri i avrinningsomr\u00e5det. Det finns dock n\u00e5gra mindre omr\u00e5den med sm\u00e5industrin.<\/p>\n N\u00e4rsalter:<\/strong> Farliga \u00e4mnen:<\/strong> Det finns en mycket begr\u00e4nsad m\u00e4ngd vetenskapliga data tillg\u00e4nglig om diffus belastning av farliga \u00e4mnen i Aura\u00e5nsavrinningsomr\u00e5de.<\/p>\n Exempel p\u00e5 WaterChain-aktiviteter:<\/strong><\/p>\n Fosforf\u00e4llning i sm\u00e5 diken med mycket fosfor<\/a><\/p>\n Selecting the load reduction method for my field<\/a><\/p>\n \t\t<\/div>\n\n\t\t<\/p>\n \n\t\t\t\t\t Sj\u00f6n Dalkarby tr\u00e4sk har ett tillfl\u00f6de fr\u00e5n n\u00e5gra diken runt sj\u00f6n. Sj\u00f6n \u00e4r omgiven av jordbruksmark, ett berg och skog, samt \u00c5lands Vattens vattenverk, en idrottsarena och sm\u00e5 bos\u00e4ttningar. Sj\u00f6n L\u00e5ngsj\u00f6n har ett tillfl\u00f6de genom ett par sm\u00e5 sj\u00f6ar och flera diken runt sj\u00f6n. Sj\u00f6n \u00e4r omgiven av jordbruksmark, skogar och sm\u00e5 bos\u00e4ttningar. Markusb\u00f6lefj\u00e4rden har ett infl\u00f6de genom flera sm\u00e5 sj\u00f6ar och flera diken runt sj\u00f6n. Sj\u00f6n \u00e4r omgiven av jordbruksmark, skogar och sm\u00e5 bos\u00e4ttningar.<\/p>\n N\u00e4rsalter:<\/strong> Farliga \u00e4mnen:<\/strong> Exempel p\u00e5 WaterChain-aktiviteter:<\/strong><\/p>\n Vattenverk:<\/a> Rent dricksvatten till alla<\/p>\n Rock the Baltic Sea<\/a><\/p>\n Festivalarrang\u00f6rer:<\/a> Hur f\u00e5r jag med vatten- och milj\u00f6skyddsfr\u00e5gor?<\/p>\n \t\t<\/div>\n\n\t\t<\/p>\n \n\t\t\t\t\t Det totala avrinningsomr\u00e5det f\u00f6r Tallinns vattent\u00e4kt \u00e4r ca 2552 km\u00b2, och best\u00e5r av tre floder (Pirita, J\u00e4gala och Soodla) som \u00e4r f\u00f6rbundna genom konstgjorda kanaler och sammanl\u00e4nkade reservoarer. En liten m\u00e4ngd vatten fr\u00e5n floderna i avrinningsomr\u00e5det leds till \u00dclemistesj\u00f6n, varifr\u00e5n det pumpas till ett vattenverk f\u00f6r det behandling till dricksvatten. Det mesta av vattnet fr\u00e5n \u00e5arna rinner direkt ut i \u00d6stersj\u00f6n.<\/p>\n En tredjedel av arean \u00e4r t\u00e4ckt av jordbruksmark ochskogs- samt naturomr\u00e5den utg\u00f6r 48%. Den vanligaste marktypen i pilotomr\u00e5det \u00e4r sand och lera. N\u00e4stan en tredjedel av omr\u00e5det \u00e4r t\u00e4ckt av torvjord. Det finns m\u00e5nga bondg\u00e5rdar i pilotomr\u00e5det och den ber\u00e4knade \u00e5rliga belastningen fr\u00e5n djur \u00e4r 1225 ton kv\u00e4ve per \u00e5r och 360 ton fosfor per \u00e5r. N\u00e4stan tre procent av avrinningsomr\u00e5det \u00e4r stadsbebyggelse med \u00f6ver 50 000 inv\u00e5nare tillsammmans. Estlands huvudstad Tallinn med cirka 450 000 inv\u00e5nare ligger n\u00e4ra avrinningsomr\u00e5det. Det finns inga stora industrier inom avrinningsomr\u00e5det.<\/p>\n N\u00e4rsalter:<\/strong> Farliga \u00e4mnen:<\/strong> De fr\u00e4msta m\u00f6jliga k\u00e4llorna till farliga \u00e4mnen \u00e4r dagvatten (inneh\u00e5llande farliga \u00e4mnen, inkl. alkylfenoler, ftalater, PBDE (flamskyddsmedel) och jordbruk (pesticider).<\/p>\n Exempel p\u00e5 WaterChain-aktiviteter:<\/strong><\/p>\n Beslutsfattare<\/a>: Modellering av infl\u00f6det av n\u00e4rsalter till \u00d6stersj\u00f6n<\/p>\n Kartl\u00e4ggning av farliga \u00e4mnen med hj\u00e4lp av passiv provtagning<\/a><\/p>\n Utst\u00e4llning om bek\u00e4mpningsmedel (eng. Pesticides)<\/a><\/p>\n Let’s Do It<\/a><\/p>\n \t\t<\/div>\n\n\t\t<\/p>\n \n\t\t\t\t\t Det totala avrinningsomr\u00e5det \u00e4r cirka 87 900 km\u00b2 och tar upp en fj\u00e4rdedele av Lettlands yta. Tre stora vattenkraftsdammar har byggts i floden. I de nedre delarna ing\u00e5r avrinningsomr\u00e5det en rad av sj\u00f6ar (Lielais Baltezers, Mazais Baltezers, Juglas, Kisezers) som \u00e4r anslutna till floden via sammankopplade kanaler. Flera avloppsreningsverk ligger i detta omr\u00e5de: \u0100da\u017ei, Carnikava och Vanga\u017ei. Reningsverken sl\u00e4pper ut det renade avloppsvattnet i Gaujafloden, som sedan rinner ut i \u00d6stersj\u00f6n. Rigas tekniska h\u00f6gskola (RTU) har en pilotanl\u00e4ggning vid \u0100da\u017ei kommuns avloppsreningsverk.<\/p>\n Avrinningsomr\u00e5det i Daugavas nedre del anv\u00e4nds f\u00f6r jordbruk (ca 20%) samt skogsbruk (ca 20%). Omkring 50% av avrinningen \u00e4r stadsomr\u00e5den – staden Riga, staden Ogre och staden Ikskile.Det totala avrinningsomr\u00e5det \u00e4r cirka 87 900 km\u00b2 och tar upp en fj\u00e4rdedele av Lettlands yta. Tre stora vattenkraftsdammar har byggts i floden. I de nedre delarna ing\u00e5r avrinningsomr\u00e5det en rad av sj\u00f6ar (Lielais Baltezers, Mazais Baltezers, Juglas, Kisezers) som \u00e4r anslutna till floden via sammankopplade kanaler. Flera avloppsreningsverk ligger i detta omr\u00e5de: \u0100da\u017ei, Carnikava och Vanga\u017ei. Reningsverken sl\u00e4pper ut det renade avloppsvattnet i Gaujafloden, som sedan rinner ut i \u00d6stersj\u00f6n. Rigas tekniska h\u00f6gskola (RTU) har en pilotanl\u00e4ggning vid \u0100da\u017ei kommuns avloppsreningsverk.<\/p>\n Avrinningsomr\u00e5det i Daugavas nedre del anv\u00e4nds f\u00f6r jordbruk (ca 20%) samt skogsbruk (ca 20%). Omkring 50% av avrinningen \u00e4r stadsomr\u00e5den – staden Riga, staden Ogre och staden Ikskile.<\/p>\n N\u00e4rsalter:<\/strong> Farliga \u00e4mnen:<\/strong> Exempel p\u00e5 WaterChain-aktiviteter:<\/strong><\/p>\n Rening av n\u00e4rsalter i avloppsreningsverk<\/a><\/p>\n Lettisk sommarskola<\/a><\/p>\n \t\t<\/div>\n\n\t\t<\/p>\n \n\t\t\t\t\t Det totala avrinningsomr\u00e5det f\u00f6r Fyris\u00e5n \u00e4r ca 2 000 km\u00b2 och omfattar delar av kommunerna Knivsta, Tierp, Uppsala och \u00d6sthammar. Fyris\u00e5n har flera bifl\u00f6den: Vattholma\u00e5n, Vendel\u00e5n, Bj\u00f6rklinge\u00e5n, Jumkils\u00e5n och S\u00e4vja\u00e5n med sina bifl\u00f6den Funbo\u00e5n och Stor\u00e5n. Omr\u00e5det \u00e4r t\u00e4ckt till 60% av skog, 32% av jordbruksmark, 4% av v\u00e5tmarker, 2% av stadsomr\u00e5den och 2% av sj\u00f6ar.<\/p>\n N\u00e4rsalter:<\/strong> Farliga \u00e4mnen:<\/strong> Exempel p\u00e5 WaterChain-aktiviteter:<\/strong><\/p>\n
\nPunktk\u00e4llor omfattar avloppsreningsverk, industrier, torvproduktionsanl\u00e4ggningar och en avfallsbehandlingsanl\u00e4ggning. Huvuddelen av belastningen utg\u00f6rs avdiffusa utsl\u00e4pp fr\u00e5n intensivt jordbruk och djurh\u00e5llning, torvjord, spridning av g\u00f6dsel p\u00e5n\u00e5kermark, h\u00f6gt fosforinneh\u00e5ll i \u00e5kerjord etc.<\/p>\n
\nP\u00e5 grund av brist p\u00e5 data om farliga \u00e4mnen unders\u00f6ktesm\u00f6jliga punktk\u00e4llorna. Kartl\u00e4ggningen av de m\u00f6jliga punktk\u00e4llorna baserat p\u00e5 verksamhetsomr\u00e5den och milj\u00f6tillst\u00e5nd hittades totalt 30 punktk\u00e4llor, utg\u00e5ende avloppsvatten fr\u00e5n 2 avloppsreningsverk, 18 sm\u00e5 och medelstora f\u00f6retag inklusive \u00e5tervinningscenter och pappersbruk samt 3 fritidsanl\u00e4ggningar och 7 bensinstationer.<\/p>\n\n\t\t\t\tAura \u00e5 (Aurajoki), Finland\t\t\t<\/h3>\n\t\t\n\t\t
\nAurajoki \u00e4r en 70 kilometer l\u00e5ng \u00e5 i sydv\u00e4stra Finland. Den rinner upp ik\u00e4llorn vid Orip\u00e4\u00e4\u00e5sen och rinner genom kommunerna Orip\u00e4\u00e4, P\u00f6yty\u00e4, Aura, Lieto, Kaarina och \u00c5bo. Aurajoki mynner i Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet vid \u00c5bo. Dess totala upptagningsomr\u00e5de \u00e4r 873,4 km\u00b2. Avrinningsomr\u00e5det omfattar Aurajoki huvudstr\u00f6m samten medelstor \u00e5 och tre mindre \u00e5ar som mynnar i huvudstr\u00f6mmeni. Det finns totalt 27 forsar inom avrinningsomr\u00e5det f\u00f6r Aurajoki och tv\u00e5 uppd\u00e4mda reservoarer f\u00f6r dricksvatten\u00e4ndam\u00e5l. I avrinningsomr\u00e5det ing\u00e5r endast en sj\u00f6, Savoj\u00e4rvi (1,1 km\u00b2) i Kurjenrahkas nationalpark i P\u00f6yty\u00e4.<\/p>\n
\nMindre kommunala avloppsreningsverk som tidigare drivits inom avrinningsomr\u00e5det Aurajoki har st\u00e4ngts och avloppsvatten omdirigeras till ett centralt reningsverk i \u00c5bo stad. Det renade avloppsvattnet sl\u00e4pps ut i Sk\u00e4rg\u00e5rdshavet utanf\u00f6r \u00c5bo. Den viktigaste k\u00e4llan till n\u00e4rsalteri Aurajoki \u00e4r diffus belastning fr\u00e5n jordbruket. Dessutom bidrar enskilda avlopp, skogsbruk och dagvatten till den diffusa belastningen.<\/p>\n
\nDet finns bara en punktk\u00e4lla inom Aura\u00e5ns-avrinningsomr\u00e5d som \u00e4r redovisat i det nationella (VAHTI) -registret \u00f6ver punktbelastningsk\u00e4llor. Denna punktk\u00e4lla \u00e4r ett metallytbehandlingsf\u00f6retag med en fabrik i \u00c5bo stad och en i Aura kommun.<\/p>\n\n\t\t\t\t\u00c5land Water drinking water catchment area, Finland\t\t\t<\/h3>\n\t\t\n\t\t
\nPilotomr\u00e5det p\u00e5 \u00c5land best\u00e5r av tre sj\u00f6ar: Dalkarby tr\u00e4sk (0,167 km2), L\u00e5ngsj\u00f6n (1,43 km2) och Markusb\u00f6lefj\u00e4rden (1,56 km2). Dalkarby tr\u00e4sk ligger i kommunen Jomala, L\u00e5ngsj\u00f6n i Jomala och Finstr\u00f6m och Markusb\u00f6lefj\u00e4rden i Finstr\u00f6ms kommun. De totala avrinningsomr\u00e5dena f\u00f6r dessa sj\u00f6ar \u00e4r 3,62 km\u00b2, 17,12 km\u00b2 respektive 12,21 km2.<\/p>\n
\nInga punktk\u00e4llor har identifierad f\u00f6r n\u00e5gon av de tre sj\u00f6arna. Den st\u00f6rsta k\u00e4llan till n\u00e4rsalter \u00e4r diffus belastning fr\u00e5n jordbruket. Dessutom bidrar spill- och avloppsvatten fr\u00e5n bost\u00e4der, skogsbruk och dagvatten till den diffusa belastningen.<\/p>\n
\nInga punktk\u00e4llor har identifierad f\u00f6r n\u00e5gon av de tre sj\u00f6arna. De fr\u00e4msta m\u00f6jliga k\u00e4llorna till farliga \u00e4mnen \u00e4r jordbruk, skogsbruk, en idrottsarena och spridd bebyggelse.<\/p>\n\n\t\t\t\tTallinns dricksvattent\u00e4kt, Estland\t\t\t<\/h3>\n\t\t\n\t\t
\nPilotomr\u00e5det i norra Estland best\u00e5r av tv\u00e5 stora \u00e5ar: Den 105 kilometer l\u00e5nga Pirita\u00e5n och den 99 kilometer l\u00e5nga J\u00e4gala\u00e5n. St\u00f6rsta kommunerna i omr\u00e5det \u00e4r Tallinn, Kose, Rae och J\u00f5el\u00e4htme. Pirita\u00e5n rinner upp iPususoo sumpmarkoch J\u00e4gala\u00e5n rinner upp fr\u00e5n h\u00f6jderna i Pandivere. B\u00e5de Pirita\u00e5n och J\u00e4gala\u00e5n mynner i \u00d6stersj\u00f6n men en konstgjord kanal f\u00f6rbinder dem med \u00dclemistesj\u00f6n som \u00e4r Tallinns r\u00e5vattent\u00e4kt.<\/p>\n
\nPunktk\u00e4llor \u00e4r bland annat reningsverk, torvproduktion och stenbrott. Den huvudsakliga k\u00e4llan till n\u00e4rsalter (fr\u00e4mst kv\u00e4ve) \u00e4r diffus f\u00f6rorening fr\u00e5n jordbruk, skogsbruk och torvjord. De \u00e5rliga, genomsnittliga koncentrationerna av fosfor i m\u00e4tpunkterna ligger l\u00e4gre \u00e4n de nationella tr\u00f6skelv\u00e4rdena.<\/p>\n
\nP\u00e5 grund av brist p\u00e5 data om farliga \u00e4mnen s\u00e5 unders\u00f6ktes m\u00f6jliga punktk\u00e4llor i avrinningsomr\u00e5det. Kartl\u00e4ggningen gav information om 40 punktk\u00e4llor baserat p\u00e5 olikaverksamhetsomr\u00e5den och milj\u00f6tillst\u00e5nd: sm\u00e5 och medelstora f\u00f6retag och 12 sm\u00e5 reningsverk.<\/p>\n\n\t\t\t\tDaugavafloden, Lettland\t\t\t<\/h3>\n\t\t\n\t\t
\nDaugava \u00e4r en 1020 kilometer l\u00e5ng flod som kommer fr\u00e5n Valdaih\u00f6\u00f6jderna i Ryssland och flyter genom fyra lettiska kommuner i flodens l\u00e4gre omr\u00e5den: Ogre, Ikskile, Stopini och Salaspils. Floden mynnar i Rigabukten.<\/p>\n
\nPunktk\u00e4llorna inkluderar ett reningsverk vid Mazais Baltezerssj\u00f6n, en del industrier i stadsomr\u00e5dena, samt flera gris- eller mj\u00f6lkg\u00e5rdar. Den diffusa belastningen av n\u00e4rsalter kommer fr\u00e5n intensivt jordbruk och djuruppf\u00f6dning, liksom i form av avrinning fr\u00e5n stadsomr\u00e5dena.<\/p>\n
\nP\u00e5 grund av brist p\u00e5 data om farliga \u00e4mnen kan de m\u00f6jliga punktk\u00e4llorna inte identifieras.<\/p>\n\n\t\t\t\tFyris\u00e5n, Sverige\t\t\t<\/h3>\n\t\t\n\t\t
\nFyris \u00e4r en 80 kilometer l\u00e5ng flod i syd\u00f6stra Sverige. Floden rinner upp i sj\u00f6n Rastsj\u00f6n och mynnar i M\u00e4laren vid Flottsund s\u00f6der om Uppsala. M\u00e4larens utlopp \u00e4ri \u00d6stersj\u00f6n.<\/p>\n
\nPunktutsl\u00e4pp kommer fr\u00e5n ett stort och elva mindre avloppsreningsverk med gr\u00e4nsv\u00e4rden p\u00e5 0,3-0,5 mgP \/ L och 10 mgN \/ L f\u00f6r det stora reningsverket i Uppsala. Det finns ocks\u00e5 diffusa utsl\u00e4pp fr\u00e5n jordbruket, dagvattnet i st\u00e4derna, atmosf\u00e4risk kv\u00e4vedeposition och enskilda avlopp.<\/p>\n
\nUtsl\u00e4pp fr\u00e5n ett stort och elva mindre avloppsreningsverk. M\u00e5nga industrier \u00e4r eller har funnits i Fyris\u00e5ns avrinningsomr\u00e5de: l\u00e4kemedelsindustri, livsmedels- och dryckesindustri, gruv- och metallindustri, tegelindustri och porslinsindustri. Perfluorerade alkylerade \u00e4mnen (PFAS) har anv\u00e4nts i brand\u00f6vningar p\u00e5 flygf\u00e4ltet och sl\u00e4pps fortfarande ut i form av en punktk\u00e4lla till avloppsvatten, grundvatten och Fyris\u00e5n trots att anv\u00e4ndningen upph\u00f6rt.<\/p>\n