{"id":1109,"date":"2018-06-01T13:04:56","date_gmt":"2018-06-01T10:04:56","guid":{"rendered":"https:\/\/waterchain.eu\/?page_id=1109"},"modified":"2018-11-29T14:46:56","modified_gmt":"2018-11-29T12:46:56","slug":"farliga-amnen","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.waterchain.eu\/sv\/goda-exempel\/farliga-amnen\/","title":{"rendered":"Farliga \u00e4mnen"},"content":{"rendered":"<h2>\u00c5tg\u00e4rder f\u00f6r att minska utsl\u00e4ppen<\/h2>\n<p>Det finns flera \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att minska belastningen av farliga \u00e4mnen p\u00e5 milj\u00f6n, beroende p\u00e5 prioriteringar och genomf\u00f6rbarhet:<\/p>\n<div id=\"accordion-1\" class=\"accordion no-js\"><\/p>\n<p>\n\t\t\t\t\t<h4 role=\"button\" id=\"accordion-1-t1\" class=\"accordion-title js-accordion-controller\" aria-controls=\"accordion-1-c1\" aria-expanded=\"false\" tabindex=\"0\">\n\t\t\t\t1. Regulatoriska \u00e5tg\u00e4rder\t\t\t<\/h4>\n\t\t\n\t\t<div id=\"accordion-1-c1\" class=\"accordion-content\" aria-hidden=\"true\">\n\t\t\t<\/p>\n<ul>\n<li>EU-direktiv, lagstiftning, f\u00f6reskrifter, f\u00f6rbud och gr\u00e4nsv\u00e4rden.<\/li>\n<li>P\u00e5 olika niv\u00e5er \u2013 EU, nationellt, regional \u2013 f\u00f6rbud och gr\u00e4nsv\u00e4rden.<\/li>\n<\/ul>\n<p>\t\t<\/div>\n\n\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\t\t\t<h4 role=\"button\" id=\"accordion-1-t2\" class=\"accordion-title js-accordion-controller\" aria-controls=\"accordion-1-c2\" aria-expanded=\"false\" tabindex=\"0\">\n\t\t\t\t2. Ekonomiska \u00e5tg\u00e4rder\t\t\t<\/h4>\n\t\t\n\t\t<div id=\"accordion-1-c2\" class=\"accordion-content\" aria-hidden=\"true\">\n\t\t\t<\/p>\n<ul>\n<li>Punktskatter och avgifter f\u00f6r industrier\/f\u00f6retag, milj\u00f6avgifter, avloppsvattentaxor<\/li>\n<\/ul>\n<p>\t\t<\/div>\n\n\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\t\t\t<h4 role=\"button\" id=\"accordion-1-t3\" class=\"accordion-title js-accordion-controller\" aria-controls=\"accordion-1-c3\" aria-expanded=\"false\" tabindex=\"0\">\n\t\t\t\t3. Tekniska \u00e5tg\u00e4rder\t\t\t<\/h4>\n\t\t\n\t\t<div id=\"accordion-1-c3\" class=\"accordion-content\" aria-hidden=\"true\">\n\t\t\t<\/p>\n<p><strong>K\u00e4llkontroll<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li>Produkt design\/f\u00f6rb\u00e4ttrad design \u2013 medvetenhet om farliga \u00e4mnen, utfasning av farliga \u00e4mnen till mindre skadliga \u00e4mnen, h\u00e5llbara f\u00f6rpackningar, <a href=\"https:\/\/globalecolabelling.net\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">milj\u00f6m\u00e4rkning<\/a><\/li>\n<li>Avfallshantering \u2013 k\u00e4llsortering och \u00e5tervinning<\/li>\n<li>Vattenrening \u2013 f\u00f6rbehandling av industriell avloppsvatten och behandling av dagvatten.<\/li>\n<\/ul>\n<p><strong>End-of-pipe l\u00f6sningar<\/strong> \u2013 tekniska l\u00f6sningar vid reningsverk f\u00f6r att undvika att farliga \u00e4mnen n\u00e5r milj\u00f6n.<\/p>\n<ul>\n<li>Behandling av kommunalt avloppsvatten<\/li>\n<li>Utveckling av avloppsvattenrening &#8211; implementering av ozonering, adsorption (t.ex. aktiverat kol) och membranteknologi.<\/li>\n<li>Slamhantering \u2013 kontrollerad f\u00f6rbr\u00e4nning, ingen \u00e5terf\u00f6ring av slam till jordbruksmark om slammet \u00e4r f\u00f6rorenat, anv\u00e4ndning f\u00f6r slutt\u00e4ckning av deponier under kontrollerade former<\/li>\n<\/ul>\n<p>\t\t<\/div>\n\n\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\t\t\t<h4 role=\"button\" id=\"accordion-1-t4\" class=\"accordion-title js-accordion-controller\" aria-controls=\"accordion-1-c4\" aria-expanded=\"false\" tabindex=\"0\">\n\t\t\t\t4. Marknadsf\u00f6ring och \u00f6kad medvetenhet hos konsumenter\t\t\t<\/h4>\n\t\t\n\t\t<div id=\"accordion-1-c4\" class=\"accordion-content\" aria-hidden=\"true\">\n\t\t\t<\/p>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/globalecolabelling.net\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Milj\u00f6m\u00e4rkning<\/a><\/li>\n<li>V\u00e4rdet av ett f\u00f6retags bidrag till milj\u00f6n \u2013 l\u00f6ften f\u00f6r en b\u00e4ttre framtid f\u00f6r v\u00e5r planet.<\/li>\n<\/ul>\n<p>\t\t<\/div>\n\n\t\t<\/p>\n<p><\/div>\n<hr \/>\n<h2>Reningsmetoder f\u00f6r att ta bort farliga \u00e4mnen fr\u00e5n avloppsvatten<\/h2>\n<p>Farliga \u00e4mnen inkluderar m\u00e5nga olika kemiska \u00e4mnen som t.ex. tungmetaller, l\u00e4kemedel och perfluorerade \u00e4mnen (PFAS inklusive PFOS). Den stora bredden av kemiska egenskaper g\u00f6r det om\u00f6jligt att inf\u00f6ra en specifik reningsteknik f\u00f6r varje \u00e4mne. L\u00f6sningen blir ist\u00e4llet att inf\u00f6r breda metoder som tar bort s\u00e5 m\u00e5nga \u00e4mnen som m\u00f6jligt med ett och samma reningssteg. Exempel p\u00e5 s\u00e5dana breda metoder \u00e4r oxidation med ozon, adsorption i aktiverat kol och membranteknologi som separerar \u00e4mnena fr\u00e5n avloppsvattnet och \u00f6verf\u00f6r dem till ett koncentrat. Dessa reningssteg byggs ofta som det sista reningssteget i reningsverket. Metoderna \u00e4r i dagsl\u00e4get inte m\u00f6jliga att inf\u00f6ra som ett naturbaserat reningssteg.<\/p>\n<h3>Avskiljning av farliga \u00e4mnen i avloppsvattenrening<\/h3>\n<p><a href=\"https:\/\/www.waterchain.eu\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/Removal-of-hazardous-substances-kaavio.png\"><img fetchpriority=\"high\" decoding=\"async\" class=\"alignnone wp-image-1307 size-large\" src=\"https:\/\/www.waterchain.eu\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/Removal-of-hazardous-substances-kaavio-1280x275.png\" alt=\"\" width=\"1200\" height=\"258\" srcset=\"https:\/\/www.waterchain.eu\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/Removal-of-hazardous-substances-kaavio-1280x275.png 1280w, https:\/\/www.waterchain.eu\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/Removal-of-hazardous-substances-kaavio-768x165.png 768w, https:\/\/www.waterchain.eu\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/Removal-of-hazardous-substances-kaavio.png 1860w\" sizes=\"(max-width: 1200px) 100vw, 1200px\" \/><\/a><\/p>\n\t<div class=\"gridable gridable--row\" >\n\t\t\t<div class=\"gridable--col col-4\" >\n\t\t<p><strong>Mekanisk rening<\/strong><br \/>\n<strong>1.<\/strong> Galler<br \/>\n<strong>2.<\/strong> Sandf\u00e5ng<br \/>\n<strong>3.<\/strong> F\u00f6rsedimentering<\/p>\t<\/div>\n\t<div class=\"gridable--col col-4\" >\n\t\t<p><strong>Biologisk rening<\/strong><br \/>\n<strong>4.<\/strong> Biologisk rening<br \/>\n<strong>5.<\/strong> Eftersedimentering<\/p>\t<\/div>\n\t<div class=\"gridable--col col-4\" >\n\t\t<p><strong>Avancerad rening<\/strong><br \/>\n(Avskiljning av farliga \u00e4mnen)<br \/>\n<strong>6.<\/strong> Ozonering + sandfiltrering eller aktiverat kol eller membranteknologi<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\t<\/div>\n\t<\/div>\n\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>A.<\/strong> F\u00e4llningsmedel \/ pH justering<br \/>\n<strong>B.<\/strong> Oxidationsmedel<br \/>\n<strong>C.<\/strong>\u00a0pH justering, klorering, UV-ljus<\/p>\n<hr \/>\n<div id=\"accordion-2\" class=\"accordion no-js\"><\/p>\n<p>\n\t\t\t\t\t<h3 role=\"button\" id=\"accordion-2-t1\" class=\"accordion-title js-accordion-controller\" aria-controls=\"accordion-2-c1\" aria-expanded=\"false\" tabindex=\"0\">\n\t\t\t\tKemisk f\u00e4llning och adsorption till flockar\t\t\t<\/h3>\n\t\t\n\t\t<div id=\"accordion-2-c1\" class=\"accordion-content\" aria-hidden=\"true\">\n\t\t\t<\/p>\n<ul class=\"button-links\">\n<li><a href=\"https:\/\/www.waterchain.eu\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/Chemical-precipitation.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">F\u00e4llning<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<p>Kemisk f\u00e4llning inneb\u00e4r att metaller, mest i form av metalljoner bildar ol\u00f6sliga partiklar och flockar vilka kan bli avskiljda med sedimentering eller filtrering. F\u00e4llningen \u00e5stadskommes genom att f\u00f6rst justera pH och d\u00e4refter tillf\u00f6ra j\u00e4rn- eller aluminiumsalter f\u00f6r att bilda flockar (j\u00e4rn- och aluminium fr\u00e4mst f\u00f6r att avskilja fosfor). De sedimenterade flockarna kallas slam och m\u00e5ste behandlas vidare.<\/p>\n<p>Exempel p\u00e5 \u00e4mnen eller \u00e4mnesgrupper som kan avskiljas med kemisk f\u00e4llning \u00e4r metaller och speciellt tungmetaller, organiska bulk\u00e4mnen och fosforinneh\u00e5llande substanser.<br \/>\n\t\t<\/div>\n\n\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\t\t\t<h3 role=\"button\" id=\"accordion-2-t2\" class=\"accordion-title js-accordion-controller\" aria-controls=\"accordion-2-c2\" aria-expanded=\"false\" tabindex=\"0\">\n\t\t\t\tOzonering\t\t\t<\/h3>\n\t\t\n\t\t<div id=\"accordion-2-c2\" class=\"accordion-content\" aria-hidden=\"true\">\n\t\t\t<\/p>\n<ul class=\"button-links\">\n<li><a href=\"https:\/\/www.waterchain.eu\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/Ozone.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Ozonering<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<p>I ett ozoneringssteg tillf\u00f6rs reaktiv ozongas till avloppsvatten f\u00f6r att oxidera organiska \u00e4mnen. Ozon \u00e4r instabilt och produceras d\u00e4rf\u00f6r direkt p\u00e5 reningsverket. Avloppsvattnets uppeh\u00e5llstid i ozonkontakttankarna varierar mellan 10 till 30 minuter. Normalt installeras ett sandfilter eller motsvarande efter ozoneringen f\u00f6r att till\u00e5ta etablering av biofilm p\u00e5 sandkornen, vilken kan ta hand om l\u00e4ttnedbrytbart organiskt material och potentiella biprodukter fr\u00e5n ozoneringen.<\/p>\n<p>Tillsats av en tillr\u00e4cklig m\u00e4ngd ozon under r\u00e4tt processvillkor leder till att m\u00e5nga kemiska \u00e4mnen, inklusive m\u00e5nga l\u00e4kemedelsrester och bek\u00e4mpningsmedel, oxideras. Oxidationen kan vara ofullst\u00e4ndig och ibland kan oxidationsprodukterna vara skadligare \u00e4n de ursprungliga \u00e4mnena.<br \/>\n\t\t<\/div>\n\n\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\t\t\t<h3 role=\"button\" id=\"accordion-2-t3\" class=\"accordion-title js-accordion-controller\" aria-controls=\"accordion-2-c3\" aria-expanded=\"false\" tabindex=\"0\">\n\t\t\t\tAdsorption med aktiverat kol\t\t\t<\/h3>\n\t\t\n\t\t<div id=\"accordion-2-c3\" class=\"accordion-content\" aria-hidden=\"true\">\n\t\t\t<\/p>\n<ul class=\"button-links\">\n<li><a href=\"https:\/\/www.waterchain.eu\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/Active-carbon.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Aktiverat kol<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<p>Adsorption med aktiverat kol (AC) \u00e4r en mycket anv\u00e4nd reningsmetod f\u00f6r att avsklija m\u00e5nga olika organiska \u00e4mnen fr\u00e5n olika v\u00e4tskor. Aktiverat kol har en por\u00f6s, h\u00f6gadsorptiv yta som uppg\u00e5r till 500-1500 m2\/g. AC kan produceras fr\u00e5n olika r\u00e5material s\u00e5som kol, tr\u00e4 eller kokosn\u00f6tsskal. Tv\u00e5 huvudformer av AC anv\u00e4nds I vatten- och avloppsvattenrening: pulveriserat aktiverat kol (PAC) och granulerat aktiverat kol (GAC). GAC har st\u00f6rre partikeldiameter 0,2-5 mm, j\u00e4mf\u00f6rt med PAC som har typiska partikeldiametrar p\u00e5 0,015-0,025 mm.<\/p>\n<p>Behandlingen med GAC sker normal i filter med fasta b\u00e4ddar. Efter tusentals passerade b\u00e4ddvolymer med vatten, d\u00e5 organiska \u00e4mnen adsorberats p\u00e5 det aktiverade kolet, m\u00e5ste GAC kornen i filterb\u00e4dden regenereras.<\/p>\n<p>PAC-behandling best\u00e5r av en inblandningstank f\u00f6r avloppsvatten och tillsatt PAC, kontakttankar, en separationsenhet t.ex. en sedimenteringstank och ett avslutande sandfilter eller ett ultrafilter. F\u00f6rbrukad PAC leds till slambehandlingen (om slammet inte skall anv\u00e4ndas p\u00e5 \u00e5kermark) eller en separat PAC-behandling f\u00f6r senare f\u00f6rbr\u00e4nning. F\u00f6rbrukad PAC regenereras inte.<\/p>\n<p>Exempel p\u00e5 susbstanser eller substansgrupper som kan avskiljas med aktiverat kol \u00e4r l\u00e4kemedel, PFAS inklusive PFOS och kemiska bek\u00e4mpningsmedel.<br \/>\n\t\t<\/div>\n\n\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\t\t\t<h3 role=\"button\" id=\"accordion-2-t4\" class=\"accordion-title js-accordion-controller\" aria-controls=\"accordion-2-c4\" aria-expanded=\"false\" tabindex=\"0\">\n\t\t\t\tMembranfiltrering\t\t\t<\/h3>\n\t\t\n\t\t<div id=\"accordion-2-c4\" class=\"accordion-content\" aria-hidden=\"true\">\n\t\t\t<\/p>\n<ul class=\"button-links\">\n<li><a href=\"https:\/\/www.waterchain.eu\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/Nanofilter.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Nanofiltrering<\/a><\/li>\n<li><a href=\"https:\/\/www.waterchain.eu\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/Ultrafilter.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Ultrafiltrering<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<p>Membranfiltrering \u00e4r en process d\u00e4r partiklar eller l\u00f6sta \u00e4mnen separeras med ett semi-permeabelt membran och vattentrycket anv\u00e4nds som drivkraft. Nanofiltrering (NF) och omv\u00e4nd osmos (RO) \u00e4r potentiella reningsmetoder som separerar farliga \u00e4mnen fr\u00e5n avloppsvatten. Det membranbehandlade avloppsvattnet l\u00e4mnar behandlingen som ett permeat medan de flesta organiska \u00e4mnena och en del salter har koncentrerats i retentatet som l\u00e4mnar membrananl\u00e4ggningen. RO och NF producerar stora volymer retentat som vid en rimlig drift uppg\u00e5r till 5% av ing\u00e5ende volym. Vanligtvis m\u00e5ste retentatet behandlas vidare.<\/p>\n<p>Membranen m\u00e5ste reng\u00f6ras regelbundet genom att anv\u00e4nda alkaliska eller sura vattenl\u00f6sningar eller b\u00e5da i sekvens. I j\u00e4mf\u00f6relse med ozon konsumerar membranfiltrering tv\u00e5 till tre g\u00e5nger s\u00e5 mycket elektrisk energi som NF respektive RO.<\/p>\n<p>Exempel p\u00e5 \u00e4mnen eller \u00e4mnesgrupper som kan avskiljas med membranfiltration \u00e4r l\u00e4kemedel och PFAS inklusive PFOS.<br \/>\n\t\t<\/div>\n\n\t\t<\/p>\n<p><\/div>\n<p>F\u00f6r att identifiera den b\u00e4sta tillg\u00e4ngliga metoden f\u00f6r att rena bort farliga \u00e4mnen kan denna tabell vara till hj\u00e4lp: <a href=\"https:\/\/www.waterchain.eu\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/Removal-of-Hazardous-Substances_SWE-with-links.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Reningsmetoder f\u00f6r att ta bort farliga \u00e4mnen<\/a><\/p>\n<hr \/>\n<h2>Kartl\u00e4ggning av farliga \u00e4mnen med hj\u00e4lp av passiv provtagning<\/h2>\n<p>Typiska problem som man m\u00f6ts av n\u00e4r man skall m\u00e4ta m\u00e4ngden farliga \u00e4mnen i naturliga vatten \u00e4r de stora vattenvolymerna och l\u00e5ga och varierande koncentrationer av \u00e4mnet som man vill studera. Passiv provtagning \u00e4r en teknik f\u00f6r att f\u00e5 representiva prover med proportionellt uppkoncentrerade \u00e4mnen f\u00f6r att komma \u00f6ver analysgr\u00e4nsen. Kartl\u00e4ggningen av potentiella punktk\u00e4llor \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att identifiera verkliga k\u00e4llor till farliga \u00e4mnen.<\/p>\n<p>Punktk\u00e4llor refererar till st\u00e4llen i avrinningsomr\u00e5det d\u00e4r farliga \u00e4mnen kan sl\u00e4ppas ut till diken, b\u00e4ckar, \u00e5ar eller sj\u00f6ar.<\/p>\n<div id=\"accordion-3\" class=\"accordion no-js\"><\/p>\n<p>\n\t\t\t\t\t<h3 role=\"button\" id=\"accordion-3-t1\" class=\"accordion-title js-accordion-controller\" aria-controls=\"accordion-3-c1\" aria-expanded=\"false\" tabindex=\"0\">\n\t\t\t\tMetoder f\u00f6r att hitta potentiella punktk\u00e4llor och kartl\u00e4ggning\t\t\t<\/h3>\n\t\t\n\t\t<div id=\"accordion-3-c1\" class=\"accordion-content\" aria-hidden=\"true\">\n\t\t\t<\/p>\n<p><em><strong>Databaser \u00f6ver verksamheter<\/strong><\/em> anv\u00e4ndes f\u00f6r att identifiera f\u00f6retag i avrinningsomr\u00e5det<\/p>\n<p>F\u00f6retag som verkar inom omr\u00e5den som kan betraktas som potentiella k\u00e4llor till farliga \u00e4mnen lades till listan \u00f6ver potentiella punktk\u00e4llor: byggen, kemisk industri, tr\u00e4industri, elektronik, avfallshantering, jordbruk, transportf\u00f6retag, metallindustri, glasindustri, livsmedelsindustri, textilindustri, sjukhus och andra v\u00e5rdinr\u00e4ttningar samt reparationsverkst\u00e4der f\u00f6r maskiner och komponenter.<\/p>\n<p><em><strong>Kreditinformation<\/strong><\/em> anv\u00e4ndes f\u00f6r att bed\u00f6ma om f\u00f6retagen var aktiva och f\u00f6r att kontrollera verksamhetsadressen.<\/p>\n<p>Information om <em><strong>milj\u00f6tillst\u00e5nd<\/strong><\/em> och <em><strong>utsl\u00e4ppspunkter f\u00f6r avloppsvatten<\/strong><\/em> lades ocks\u00e5 till.<\/p>\n<p><em><strong>Flygbilder<\/strong><\/em> anv\u00e4ndes f\u00f6r att uppskatta den fysiska storleken av verksamheten och om n\u00e5got material lagrades utomhus.<\/p>\n<h4>Exempel: Kartl\u00e4ggning av det Estniska avrinningsomr\u00e5det inom WaterChain-projektet.<\/h4>\n<p><img decoding=\"async\" class=\"alignnone size-full wp-image-633\" src=\"https:\/\/www.waterchain.eu\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/mappinng-of-estonian-pilot-area.png\" alt=\"\" width=\"767\" height=\"534\" \/><\/p>\n<p>\t\t<\/div>\n\n\t\t<\/p>\n<p>\n\t\t\t\t\t<h3 role=\"button\" id=\"accordion-3-t2\" class=\"accordion-title js-accordion-controller\" aria-controls=\"accordion-3-c2\" aria-expanded=\"false\" tabindex=\"0\">\n\t\t\t\tMetod f\u00f6r passiv provtagning\t\t\t<\/h3>\n\t\t\n\t\t<div id=\"accordion-3-c2\" class=\"accordion-content\" aria-hidden=\"true\">\n\t\t\t<\/p>\n<p>Passiv provtagning \u00e4r en ny metod f\u00f6r att \u00f6vervaka vatten f\u00f6r att best\u00e4mma niv\u00e5erna av organiska f\u00f6roreningar. Passiv provtagning passar f\u00f6r att f\u00f6lja prioriterade farliga \u00e4mnen i den akvatiska milj\u00f6n eftersom det m\u00f6jligg\u00f6r insamling av ett prov under l\u00e5ng tid s\u00e5 att ett medelv\u00e4rde av koncentrationerna I milj\u00f6n kan best\u00e4mmas. Detta ger en mer representativ bild av vattenkvaliteten \u00e4n ett enstaka stickprov och m\u00f6jligg\u00f6r uppr\u00e4ttande av s\u00e4krare trender f\u00f6r f\u00f6roreningskoncentrationerna i vatten.<\/p>\n<p>Passiv provtagning kombinerar provtagning med uppkoncentrering av ett \u00e4mne. Det \u00e4r en icke-mekanisk utrustning som kan ackumulera f\u00f6roreningar som \u00e4r l\u00f6sta i vatten.<\/p>\n<p>Rapporterade koncentrationer fr\u00e5n en passiv provtagning representerar den genomsnittliga koncentrationen under en viss tid. Ackumulering av en substans i provtagaren p\u00e5g\u00e5r till den termodynamiska j\u00e4mvikten st\u00e4ller in sig mellan adsorbenten i provtagaren och i vattnet eller tills dess provtagningen avbryts.<\/p>\n<p><strong><em>Tv\u00e5 typer av passiva provtagare kan urskiljas:<\/em><\/strong> partition (f\u00f6rdelningsj\u00e4mvikts) passiva provtagare (p-PSD) och adsorptions passiva provtagare (a-PSD). I WaterChain-projektets f\u00f6rs\u00f6k (pilotomr\u00e5de med tre provtagningsplatser och tre provtagningstillf\u00e4llen under tv\u00e5 till fyra veckor) anv\u00e4ndes en ackumulerande passiv provtagare (Chemcatcher) f\u00f6r att skatta tidsv\u00e4gda koncentrationer (TWAC) av farliga \u00e4mnen i det estniska pilotavrinningsomr\u00e5det. Silicongummi (SR) anv\u00e4ndes under f\u00f6rs\u00f6ken med utrustningen (p-PSD).<\/p>\n<p>\t\t<\/div>\n\n\t\t<\/p>\n<p><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u00c5tg\u00e4rder f\u00f6r att minska utsl\u00e4ppen Det finns flera \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att minska belastningen av farliga \u00e4mnen p\u00e5 milj\u00f6n, beroende p\u00e5 prioriteringar och genomf\u00f6rbarhet: Reningsmetoder f\u00f6r att ta bort farliga \u00e4mnen fr\u00e5n avloppsvatten Farliga \u00e4mnen inkluderar m\u00e5nga olika kemiska \u00e4mnen som t.ex. tungmetaller, l\u00e4kemedel och perfluorerade \u00e4mnen (PFAS inklusive PFOS). Den stora bredden av kemiska egenskaper &#8230; <a title=\"Farliga \u00e4mnen\" class=\"read-more\" href=\"https:\/\/www.waterchain.eu\/sv\/goda-exempel\/farliga-amnen\/\" aria-label=\"L\u00e4s mer om Farliga \u00e4mnen\">L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":2139,"parent":1101,"menu_order":43,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_exactmetrics_skip_tracking":false,"_exactmetrics_sitenote_active":false,"_exactmetrics_sitenote_note":"","_exactmetrics_sitenote_category":0,"generate_page_header":"","footnotes":""},"class_list":["post-1109","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail"],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v27.3 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Farliga \u00e4mnen - WaterChain<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.waterchain.eu\/sv\/goda-exempel\/farliga-amnen\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Farliga \u00e4mnen - WaterChain\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"\u00c5tg\u00e4rder f\u00f6r att minska utsl\u00e4ppen Det finns flera \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att minska belastningen av farliga \u00e4mnen p\u00e5 milj\u00f6n, beroende p\u00e5 prioriteringar och genomf\u00f6rbarhet: Reningsmetoder f\u00f6r att ta bort farliga \u00e4mnen fr\u00e5n avloppsvatten Farliga \u00e4mnen inkluderar m\u00e5nga olika kemiska \u00e4mnen som t.ex. tungmetaller, l\u00e4kemedel och perfluorerade \u00e4mnen (PFAS inklusive PFOS). Den stora bredden av kemiska egenskaper ... L\u00e4s mer\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.waterchain.eu\/sv\/goda-exempel\/farliga-amnen\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"WaterChain\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2018-11-29T12:46:56+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.waterchain.eu\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/hero-baltic.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1380\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"793\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"8 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.waterchain.eu\\\/sv\\\/goda-exempel\\\/farliga-amnen\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.waterchain.eu\\\/sv\\\/goda-exempel\\\/farliga-amnen\\\/\",\"name\":\"Farliga \u00e4mnen - WaterChain\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.waterchain.eu\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.waterchain.eu\\\/sv\\\/goda-exempel\\\/farliga-amnen\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.waterchain.eu\\\/sv\\\/goda-exempel\\\/farliga-amnen\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\\\/\\\/www.waterchain.eu\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2017\\\/09\\\/hero-baltic.jpg\",\"datePublished\":\"2018-06-01T10:04:56+00:00\",\"dateModified\":\"2018-11-29T12:46:56+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.waterchain.eu\\\/sv\\\/goda-exempel\\\/farliga-amnen\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/www.waterchain.eu\\\/sv\\\/goda-exempel\\\/farliga-amnen\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.waterchain.eu\\\/sv\\\/goda-exempel\\\/farliga-amnen\\\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.waterchain.eu\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2017\\\/09\\\/hero-baltic.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.waterchain.eu\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2017\\\/09\\\/hero-baltic.jpg\",\"width\":1380,\"height\":793},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.waterchain.eu\\\/sv\\\/goda-exempel\\\/farliga-amnen\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.waterchain.eu\\\/sv\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Goda exempel\",\"item\":\"https:\\\/\\\/www.waterchain.eu\\\/sv\\\/goda-exempel\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":3,\"name\":\"Farliga \u00e4mnen\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.waterchain.eu\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.waterchain.eu\\\/\",\"name\":\"WaterChain\",\"description\":\"Recovering the Baltic Sea\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.waterchain.eu\\\/#organization\"},\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/www.waterchain.eu\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.waterchain.eu\\\/#organization\",\"name\":\"WaterChain\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.waterchain.eu\\\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.waterchain.eu\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/www.waterchain.eu\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2017\\\/09\\\/WaterChain-logo.png\",\"contentUrl\":\"https:\\\/\\\/www.waterchain.eu\\\/wp-content\\\/uploads\\\/2017\\\/09\\\/WaterChain-logo.png\",\"width\":343,\"height\":120,\"caption\":\"WaterChain\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/www.waterchain.eu\\\/#\\\/schema\\\/logo\\\/image\\\/\"},\"sameAs\":[\"https:\\\/\\\/www.youtube.com\\\/channel\\\/UCz8GhExcENBWQYVkkpn_y3Q\"]}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Farliga \u00e4mnen - WaterChain","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.waterchain.eu\/sv\/goda-exempel\/farliga-amnen\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Farliga \u00e4mnen - WaterChain","og_description":"\u00c5tg\u00e4rder f\u00f6r att minska utsl\u00e4ppen Det finns flera \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att minska belastningen av farliga \u00e4mnen p\u00e5 milj\u00f6n, beroende p\u00e5 prioriteringar och genomf\u00f6rbarhet: Reningsmetoder f\u00f6r att ta bort farliga \u00e4mnen fr\u00e5n avloppsvatten Farliga \u00e4mnen inkluderar m\u00e5nga olika kemiska \u00e4mnen som t.ex. tungmetaller, l\u00e4kemedel och perfluorerade \u00e4mnen (PFAS inklusive PFOS). Den stora bredden av kemiska egenskaper ... L\u00e4s mer","og_url":"https:\/\/www.waterchain.eu\/sv\/goda-exempel\/farliga-amnen\/","og_site_name":"WaterChain","article_modified_time":"2018-11-29T12:46:56+00:00","og_image":[{"width":1380,"height":793,"url":"https:\/\/www.waterchain.eu\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/hero-baltic.jpg","type":"image\/jpeg"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"8 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.waterchain.eu\/sv\/goda-exempel\/farliga-amnen\/","url":"https:\/\/www.waterchain.eu\/sv\/goda-exempel\/farliga-amnen\/","name":"Farliga \u00e4mnen - WaterChain","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.waterchain.eu\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.waterchain.eu\/sv\/goda-exempel\/farliga-amnen\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.waterchain.eu\/sv\/goda-exempel\/farliga-amnen\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.waterchain.eu\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/hero-baltic.jpg","datePublished":"2018-06-01T10:04:56+00:00","dateModified":"2018-11-29T12:46:56+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.waterchain.eu\/sv\/goda-exempel\/farliga-amnen\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.waterchain.eu\/sv\/goda-exempel\/farliga-amnen\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.waterchain.eu\/sv\/goda-exempel\/farliga-amnen\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.waterchain.eu\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/hero-baltic.jpg","contentUrl":"https:\/\/www.waterchain.eu\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/hero-baltic.jpg","width":1380,"height":793},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.waterchain.eu\/sv\/goda-exempel\/farliga-amnen\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.waterchain.eu\/sv\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Goda exempel","item":"https:\/\/www.waterchain.eu\/sv\/goda-exempel\/"},{"@type":"ListItem","position":3,"name":"Farliga \u00e4mnen"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.waterchain.eu\/#website","url":"https:\/\/www.waterchain.eu\/","name":"WaterChain","description":"Recovering the Baltic Sea","publisher":{"@id":"https:\/\/www.waterchain.eu\/#organization"},"potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.waterchain.eu\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/www.waterchain.eu\/#organization","name":"WaterChain","url":"https:\/\/www.waterchain.eu\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.waterchain.eu\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/www.waterchain.eu\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/WaterChain-logo.png","contentUrl":"https:\/\/www.waterchain.eu\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/WaterChain-logo.png","width":343,"height":120,"caption":"WaterChain"},"image":{"@id":"https:\/\/www.waterchain.eu\/#\/schema\/logo\/image\/"},"sameAs":["https:\/\/www.youtube.com\/channel\/UCz8GhExcENBWQYVkkpn_y3Q"]}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.waterchain.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1109","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.waterchain.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.waterchain.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.waterchain.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.waterchain.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1109"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.waterchain.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1109\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3598,"href":"https:\/\/www.waterchain.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1109\/revisions\/3598"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.waterchain.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1101"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.waterchain.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2139"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.waterchain.eu\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1109"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}