WaterChain pilotområden
Open interactive map in new window
Eura å (Eurajoki), Finland
Eurajoki är en 52 kilometer lång å i sydvästra Finland. Den rinner upp isjön Pyhäjärvi (i kommunerna Eura, Säkylä och Pöytyä) och flyter genom Euras och Eurajokis kommuner till Bottenhavet. Dess sammanlagda avrinningsområde är 1335 km², vilket också omfattar två stora åar Yläneenjoki och Pyhäjoki, som båda rinner ut i Pyhäjärvi. Den största biflödet till Eura å är ån Köyliönjoki som rinner från Köyliönjärvi-sjön.
Nästan 80% av marken i pilotområdet består av jordbruksmark och skog. Mindre områden av stadsbebyggelse ligger nära Pyhäjärvi-sjön och Köyliönjärvi-sjön, och i kommunen Eurajoki nära Euraåns mynningspunkt i Östersjön.
Närsalter:
Punktkällor omfattar avloppsreningsverk, industrier, torvproduktionsanläggningar och en avfallsbehandlingsanläggning. Huvuddelen av belastningen utgörs avdiffusa utsläpp från intensivt jordbruk och djurhållning, torvjord, spridning av gödsel pånåkermark, högt fosforinnehåll i åkerjord etc.
Farliga ämnen:
På grund av brist på data om farliga ämnen undersöktesmöjliga punktkällorna. Kartläggningen av de möjliga punktkällorna baserat på verksamhetsområden och miljötillstånd hittades totalt 30 punktkällor, utgående avloppsvatten från 2 avloppsreningsverk, 18 små och medelstora företag inklusive återvinningscenter och pappersbruk samt 3 fritidsanläggningar och 7 bensinstationer.
De främsta möjliga källorna till farliga ämnen är dagvatten som kan innehållaalkylfenoler, ftalater, polybromerade difenyletrar (PBDE), jordbruksverksamhet (pesticider) och bisfenol A (BPA). BPAanvänds i ett pappersbruk beläget vid Eura åområdet som tillverkar värmekänsligt kvittopapper. När det används i värmekänsligt papper, förekommer BPA i fri form (dvs i icke-polymeriserad form) vilken sannolikt är mer tillgänglig för exponering än BPA polymeriserad i harts eller plast.
Exempel på WaterChain-aktiviteter:
Att bygga ett litet fosforfilter
För vårt hav 2017 och 2018
Festivalarrangörer: Hur får jag med vatten- och miljöskyddsfrågor?
Aura å (Aurajoki), Finland
Aurajoki är en 70 kilometer lång å i sydvästra Finland. Den rinner upp ikällorn vid Oripääåsen och rinner genom kommunerna Oripää, Pöytyä, Aura, Lieto, Kaarina och Åbo. Aurajoki mynner i Skärgårdshavet vid Åbo. Dess totala upptagningsområde är 873,4 km². Avrinningsområdet omfattar Aurajoki huvudström samten medelstor å och tre mindre åar som mynnar i huvudströmmeni. Det finns totalt 27 forsar inom avrinningsområdet för Aurajoki och två uppdämda reservoarer för dricksvattenändamål. I avrinningsområdet ingår endast en sjö, Savojärvi (1,1 km²) i Kurjenrahkas nationalpark i Pöytyä.
Största delen av avrinningsområdet är täckt av skogar. Nästan 40% av avrinningsområdet består av jordbruksmark. vrinningsområdet är relativt glest befolkat. Den största stadsbebyggelsen återfinns i Åbo stad med 189 000 invånare. Det finns ingen omfattandetung industri i avrinningsområdet. Det finns dock några mindre områden med småindustrin.
Närsalter:
Mindre kommunala avloppsreningsverk som tidigare drivits inom avrinningsområdet Aurajoki har stängts och avloppsvatten omdirigeras till ett centralt reningsverk i Åbo stad. Det renade avloppsvattnet släpps ut i Skärgårdshavet utanför Åbo. Den viktigaste källan till närsalteri Aurajoki är diffus belastning från jordbruket. Dessutom bidrar enskilda avlopp, skogsbruk och dagvatten till den diffusa belastningen.
Farliga ämnen:
Det finns bara en punktkälla inom Auraåns-avrinningsområd som är redovisat i det nationella (VAHTI) -registret över punktbelastningskällor. Denna punktkälla är ett metallytbehandlingsföretag med en fabrik i Åbo stad och en i Aura kommun.
Det finns en mycket begränsad mängd vetenskapliga data tillgänglig om diffus belastning av farliga ämnen i Auraånsavrinningsområde.
Exempel på WaterChain-aktiviteter:
Fosforfällning i små diken med mycket fosfor
Selecting the load reduction method for my field
Åland Water drinking water catchment area, Finland
Pilotområdet på Åland består av tre sjöar: Dalkarby träsk (0,167 km2), Långsjön (1,43 km2) och Markusbölefjärden (1,56 km2). Dalkarby träsk ligger i kommunen Jomala, Långsjön i Jomala och Finström och Markusbölefjärden i Finströms kommun. De totala avrinningsområdena för dessa sjöar är 3,62 km², 17,12 km² respektive 12,21 km2.
Sjön Dalkarby träsk har ett tillflöde från några diken runt sjön. Sjön är omgiven av jordbruksmark, ett berg och skog, samt Ålands Vattens vattenverk, en idrottsarena och små bosättningar. Sjön Långsjön har ett tillflöde genom ett par små sjöar och flera diken runt sjön. Sjön är omgiven av jordbruksmark, skogar och små bosättningar. Markusbölefjärden har ett inflöde genom flera små sjöar och flera diken runt sjön. Sjön är omgiven av jordbruksmark, skogar och små bosättningar.
Närsalter:
Inga punktkällor har identifierad för någon av de tre sjöarna. Den största källan till närsalter är diffus belastning från jordbruket. Dessutom bidrar spill- och avloppsvatten från bostäder, skogsbruk och dagvatten till den diffusa belastningen.
Farliga ämnen:
Inga punktkällor har identifierad för någon av de tre sjöarna. De främsta möjliga källorna till farliga ämnen är jordbruk, skogsbruk, en idrottsarena och spridd bebyggelse.
Exempel på WaterChain-aktiviteter:
Vattenverk: Rent dricksvatten till alla
Festivalarrangörer: Hur får jag med vatten- och miljöskyddsfrågor?
Tallinns dricksvattentäkt, Estland
Pilotområdet i norra Estland består av två stora åar: Den 105 kilometer långa Piritaån och den 99 kilometer långa Jägalaån. Största kommunerna i området är Tallinn, Kose, Rae och Jõelähtme. Piritaån rinner upp iPususoo sumpmarkoch Jägalaån rinner upp från höjderna i Pandivere. Både Piritaån och Jägalaån mynner i Östersjön men en konstgjord kanal förbinder dem med Ülemistesjön som är Tallinns råvattentäkt.
Det totala avrinningsområdet för Tallinns vattentäkt är ca 2552 km², och består av tre floder (Pirita, Jägala och Soodla) som är förbundna genom konstgjorda kanaler och sammanlänkade reservoarer. En liten mängd vatten från floderna i avrinningsområdet leds till Ülemistesjön, varifrån det pumpas till ett vattenverk för det behandling till dricksvatten. Det mesta av vattnet från åarna rinner direkt ut i Östersjön.
En tredjedel av arean är täckt av jordbruksmark ochskogs- samt naturområden utgör 48%. Den vanligaste marktypen i pilotområdet är sand och lera. Nästan en tredjedel av området är täckt av torvjord. Det finns många bondgårdar i pilotområdet och den beräknade årliga belastningen från djur är 1225 ton kväve per år och 360 ton fosfor per år. Nästan tre procent av avrinningsområdet är stadsbebyggelse med över 50 000 invånare tillsammmans. Estlands huvudstad Tallinn med cirka 450 000 invånare ligger nära avrinningsområdet. Det finns inga stora industrier inom avrinningsområdet.
Närsalter:
Punktkällor är bland annat reningsverk, torvproduktion och stenbrott. Den huvudsakliga källan till närsalter (främst kväve) är diffus förorening från jordbruk, skogsbruk och torvjord. De årliga, genomsnittliga koncentrationerna av fosfor i mätpunkterna ligger lägre än de nationella tröskelvärdena.
Farliga ämnen:
På grund av brist på data om farliga ämnen så undersöktes möjliga punktkällor i avrinningsområdet. Kartläggningen gav information om 40 punktkällor baserat på olikaverksamhetsområden och miljötillstånd: små och medelstora företag och 12 små reningsverk.
De främsta möjliga källorna till farliga ämnen är dagvatten (innehållande farliga ämnen, inkl. alkylfenoler, ftalater, PBDE (flamskyddsmedel) och jordbruk (pesticider).
Exempel på WaterChain-aktiviteter:
Beslutsfattare: Modellering av inflödet av närsalter till Östersjön
Kartläggning av farliga ämnen med hjälp av passiv provtagning
Utställning om bekämpningsmedel (eng. Pesticides)
Daugavafloden, Lettland
Daugava är en 1020 kilometer lång flod som kommer från Valdaihööjderna i Ryssland och flyter genom fyra lettiska kommuner i flodens lägre områden: Ogre, Ikskile, Stopini och Salaspils. Floden mynnar i Rigabukten.
Det totala avrinningsområdet är cirka 87 900 km² och tar upp en fjärdedele av Lettlands yta. Tre stora vattenkraftsdammar har byggts i floden. I de nedre delarna ingår avrinningsområdet en rad av sjöar (Lielais Baltezers, Mazais Baltezers, Juglas, Kisezers) som är anslutna till floden via sammankopplade kanaler. Flera avloppsreningsverk ligger i detta område: Ādaži, Carnikava och Vangaži. Reningsverken släpper ut det renade avloppsvattnet i Gaujafloden, som sedan rinner ut i Östersjön. Rigas tekniska högskola (RTU) har en pilotanläggning vid Ādaži kommuns avloppsreningsverk.
Avrinningsområdet i Daugavas nedre del används för jordbruk (ca 20%) samt skogsbruk (ca 20%). Omkring 50% av avrinningen är stadsområden – staden Riga, staden Ogre och staden Ikskile.Det totala avrinningsområdet är cirka 87 900 km² och tar upp en fjärdedele av Lettlands yta. Tre stora vattenkraftsdammar har byggts i floden. I de nedre delarna ingår avrinningsområdet en rad av sjöar (Lielais Baltezers, Mazais Baltezers, Juglas, Kisezers) som är anslutna till floden via sammankopplade kanaler. Flera avloppsreningsverk ligger i detta område: Ādaži, Carnikava och Vangaži. Reningsverken släpper ut det renade avloppsvattnet i Gaujafloden, som sedan rinner ut i Östersjön. Rigas tekniska högskola (RTU) har en pilotanläggning vid Ādaži kommuns avloppsreningsverk.
Avrinningsområdet i Daugavas nedre del används för jordbruk (ca 20%) samt skogsbruk (ca 20%). Omkring 50% av avrinningen är stadsområden – staden Riga, staden Ogre och staden Ikskile.
Närsalter:
Punktkällorna inkluderar ett reningsverk vid Mazais Baltezerssjön, en del industrier i stadsområdena, samt flera gris- eller mjölkgårdar. Den diffusa belastningen av närsalter kommer från intensivt jordbruk och djuruppfödning, liksom i form av avrinning från stadsområdena.
Farliga ämnen:
På grund av brist på data om farliga ämnen kan de möjliga punktkällorna inte identifieras.
Exempel på WaterChain-aktiviteter:
Rening av närsalter i avloppsreningsverk
Fyrisån, Sverige
Fyris är en 80 kilometer lång flod i sydöstra Sverige. Floden rinner upp i sjön Rastsjön och mynnar i Mälaren vid Flottsund söder om Uppsala. Mälarens utlopp äri Östersjön.
Det totala avrinningsområdet för Fyrisån är ca 2 000 km² och omfattar delar av kommunerna Knivsta, Tierp, Uppsala och Östhammar. Fyrisån har flera biflöden: Vattholmaån, Vendelån, Björklingeån, Jumkilsån och Sävjaån med sina biflöden Funboån och Storån. Området är täckt till 60% av skog, 32% av jordbruksmark, 4% av våtmarker, 2% av stadsområden och 2% av sjöar.
Närsalter:
Punktutsläpp kommer från ett stort och elva mindre avloppsreningsverk med gränsvärden på 0,3-0,5 mgP / L och 10 mgN / L för det stora reningsverket i Uppsala. Det finns också diffusa utsläpp från jordbruket, dagvattnet i städerna, atmosfärisk kvävedeposition och enskilda avlopp.
Farliga ämnen:
Utsläpp från ett stort och elva mindre avloppsreningsverk. Många industrier är eller har funnits i Fyrisåns avrinningsområde: läkemedelsindustri, livsmedels- och dryckesindustri, gruv- och metallindustri, tegelindustri och porslinsindustri. Perfluorerade alkylerade ämnen (PFAS) har använts i brandövningar på flygfältet och släpps fortfarande ut i form av en punktkälla till avloppsvatten, grundvatten och Fyrisån trots att användningen upphört.
Exempel på WaterChain-aktiviteter:
Beslutsfattare: Modellering av inflödet av farliga ämnen till Östersjön
Beslutsfattare: Var skall man börja när man vill införa nya krav på reningsverk om att installera nya reningstekniker?